På 1700talet var det minsann olagligt att vara arbetslös

Till och med miljöpartiet verkar ha jobben i fokus på sin kongress nu i helgen. Samtidigt sitter jag och läser två tjänstehjonsstadgor från 1739 och 1805, alltså den lagen som reglerade rättigheterna (inte så många) och skyldigheterna (fler) för tjänare förr i Sverige.
På 1700-talet var inte arbetslösheten ett problem. Sverige hade arbetsplikt. Den som inte var bonde, borgare eller adelsman var tvingad att ta tjänst som tjänare, annars kunde man både bli bötfälld och satt i straffarbete.
Systemet skulle upprätthållas med ett angivarsystem. Om man såg någon driva runt till synes ledig och glad kunde angivaren ta personen ifråga och sätta honom i arbete på sin egen gård, för halva normala lönen. Hade angivaren ingen lust att anställa dagdrivaren sattes den arbetslösa i arbetsläger och angivaren fick en tredjedel av straffångens lön i belöning.
Rättssäkerheten är, såklart, jävligt tveksam. Återkommande i domstolsmaterial verkar vara händelser där någon tagit en dräng som drivit runt på landsbygden i lättja och lust, men drängen hävdar att han ju faktiskt var på väg någonstans för att arbeta.
Årstafrun skriver i sin dagbok från slutet av 1700-talet hur hon och hennes tjänare gick in i staden men att stadsvakten arresterade och tvångsvärvade tjänaren eftersom han inte hade något anställningsbevis på sig.
Myndigheterna på den här tiden framstår som helt kontrollmaniska och med ett avgrundsdjupt hat mot slackers. Men frågan är hur väl systemet fungerade.
Återkommande klagas det från myndigheterna på människor, framför allt kvinnfolk i en skrivelse från 1712, som smiter från arbetet och börjar att bo tillsammans utan riktig anställning på malmarna i Stockholm. De lever i lättja och jobbar bara när de behöver för att få mat för dagen.
För att stoppa dessa omoraliska slackers, som driver upp lönekostnaden när arbetskraften på tjänarmarknaden blir mindre än efterfråga, utlyses extra hårt straffarbete.
Noll arbetslöshet. Jag har hört, utan att vara insatt i frågan, att man lutar åt en liknande modell nu igen i Landskrona. Kul.

Annonser

4 thoughts on “På 1700talet var det minsann olagligt att vara arbetslös

  1. Jo, det är intressant kontrast med dagens samhälle. Jag och en kollega har diskuterat en hel del om när det är möjligt att vara arbetslös (i ett lagligt perspektiv – dvs. när erkänner staten arbetslöshet) och vad det innebär.

    Det går ju också att relatera till Marx begrepp ursprunglig ackumulation och exproprieringen av arbetsmedlen. Generell brist på arbetare råder kan stadgorna antyda – det kan också vara ett sätt för ett samhälle som främst försöker reproducera sig själv att kontrollera ett farligt element, lösdrivaren, för reproduktionen. Men om man kan tala om en generell brist på arbetare, vilket ditt exempel om kvinnorna på malmarna antyder, då innebär det att arbetarna i allmänhet har tillgång till arbetsmedel (exempelvis genom bönhaseri eller allmänningar). De behöver inte arbeta för löner eller i tjänst.

    Marx gör en intressant observation på detta tema och de befriade slavarna i Västindien i Grundrisse:

    ”The Times of November 1857 contains an utterly delightful cry of outrage on the part of a West-Indian plantation owner. This advocate analyses with great moral indignation—as a plea for the re-introduction of Negro slavery—how the Quashees (the free blacks of Jamaica) content themselves with producing only what is strictly necessary for their own consumption, and, alongside this ‘use value’, regard loafing (indulgence and idleness) as the real luxury good; how they do not care a damn for the sugar and the fixed capital invested in the plantations, but rather observe the planters’ impending bankruptcy with an ironic grin of malicious pleasure, and even exploit their acquired Christianity as an embellishment for this mood of malicious glee and indolence. They have ceased to be slaves, but not in order to become wage labourers, but, instead, self-sustaining peasants working for their own consumption. As far as they are concerned, capital does not exist as capital, because autonomous wealth as such can exist only either on the basis of direct forced labour, slavery, or indirect forced labour, wage labour.”

  2. När Sverige var som DDR | Borenbuff

  3. Patriarkalismen i praktiken, underkastelse eller motstånd? | Borenbuff

  4. Borenbuff

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s