Fattigdom i Stockholm bland män och kvinnor i mitten av 1800talet,

Jag tror mig ha hittat en ganska bra mätare på varför det kunde vara attraktivt att vara tjänare.

Varför ville människor förr vara tjänare? Man var socialt utsatt, man var hunsad, man hade få rättigheter och små chanser till att spara ihop till något eget. Ens rörlighet i det offentliga rummet var begränsad.

I en utmärkt bok, Servants and Masters, har den amerikanska (tror jag) historikern Sarah Maza studerat tjänarna i franska städer under framför allt 1700-talet.
Hon konstaterar  att det förstås finns många risker och nackdelar med att vara anställd som någons tjänare, men att det också mycket väl kan innebära en trygghet att över huvud taget ha en försörjning.

I Stockholmsstudien A Stagnating Metropolis, the economy and demography of Stackholm, 1750-1850, hittar jag en tabell över fattiga fördelat på ålder och kön år 1850. Denna tabell förstärker Mazas resonemang.
Där kan vi se att i åldersgruppen 20-29 år finns det dubbelt så många fattiga män som kvinnor.  I åldesgruppen 60+ är det dock kvinnor som dominerar bland fattiga.

Om vi relaterar detta med könsfördelningen på tjänare i staden, som vid enligt tabellverket år 1820 ser ut som följer:

Tjänarnas andel av den totala befolkningen:
Invånare: 35 044 män – 40 525 kvinnor – 75 569 totalt
Tjänare: 2046 män (6%) – 9606 kvinnor (24%) – 11 652 totalt (15%)

21% av tjänarna är män, 79% kvinnor

Då ser vi att tjänaryrket var starkt kvinnodominerat, och vi vet att det framför allt rör yngre kvinnor som tar tjänst som piga innan de gifter sig och bildar eget hushåll.

Kvinnor, som alltså ofta i unga år är tjänare, klarar sig alltså bra från fattigdom, i jämförelse med männen som i högre utsträkcning måste konkurera på en mer rörig, säsongsbetonad och osäker arbetsmarknad.
I äldre år emellertid, när kvinnorna ofta har hunnit bli änkor, är de inte lika attraktiva att anställa som tjänare och drabbas därför i mycket högre utsträckning än män av fattigdom.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s