Hösten – Romantikens årstid (1700tal)

Natten till idag led jag mig igenom ytterligare ett stycke 1700-talshandskrift.
Denna gång var det lysnings och vigsellängderna från år 1760 i Storkyrkoförsamlingen (motsvarande dagens Gamla Stan i Stockholm).

Innan man gifte sig var man tvungen att ha tre lysningar, ett offentliggörande av det stundande äktenskapet i händelse av protester eller invändningar.
Första lysningen ägde rum på ett ungefär 4-6veckor innan man vigdes.

Jag hoppas kunna vaska ut något intressant om tjänare ur det här, men just nu vill jag göra en allmän observation.
Man skulle kunna tro att sommaren eller våren är den stora giftassäsongen, men det verkar snarare ha varit senhösten.

Att det är vanligare för tjänare att gifta sig på hösten är rimligt eftersom de är då som deras tjänstekontrakt löper ut och de har ett fåtal dagar på sig att byta arbetsgivare. De flesta var alltså antagligen tvugna att vänta med att gifta sig tills de blev fria från sina kontrakt. De tjänaräktenskap som lystes i september var antagligen planerade så att de sedan gifte sig under friveckorna lite senare när tjänsten just upphört. De som lystes i oktober var antagligen lysta just under friveckorna. I båda fall kan man anta att detta var början på ett nytt liv för pigan (det är ofta just pigor), som nu blir hustru och husföreståndare, om än för ett fattigt hushåll.

Men det är många andra som också gifter sig just under hösten och jag kan inte mer än spekulera i vad det beror på. Kanske skördetiden? Stockholm var visserligen en storstad men ändå beroende av import från ett säsongsbundet jordbruk och matpriserna var antagligen lägre under hösten. Eller har det med något annat att göra?

Hur som helst, några sommarbröllop var inte vanliga. När sommaren idag är den fruktsamma årstiden då allt lever ägdes den rollen snarare av hösten på 1700-talet. …Hösten skakar ur sitt sköte/ de mogna frukters ymnighet som poeten Lohman skrev.

Såhär ser antalet första lysningar ut fördelade över året. Siffran inom parantes är antalet lysningar som involverar en tjänare (oftast en piga).

Jan: 2
Feb: 3
Mars: 5
April: 7 (1)
Maj: 5
Juni: 1
Juli: 1
Aug: 6 (1)
Sept: 20 (10)
Okt: 12 (2)
Nov: 6 (3)
Dec: 2

Annonser

8 thoughts on “Hösten – Romantikens årstid (1700tal)

      • Jag tror att om man jämför med dagens Stockholm så gifter nog sig överklassen oftare på somrarna, och arbetarklassen på hösten/våren. Det är för att kyrkorna är överbokade under sommaren, och det krävs planering och mer budget för sommarbröllop. Kan man inte få det på sommaren är det klart enklare att skjuta fram det istället för att tidigarelägga.

  1. Hej Paul!

    Jag gjorde faktiskt en relativt seriös studie av detta till min avhandling men tog inte med den i slutet. Jag använde tabellverkets uppgifter om antal vigslar per månad och fann olika mönster för stad, skogsbygd (många självägande bönder) och slättbygd (stor andel tjänstefolk på storgods etc). Som jag minns det gifte man sig i Stockholm helst i april eller oktober (halvårskontrakt var tillåtet i stad), i oktober i slättbygdsförsamlingar (helårskontrakt) och mera spritt i skogsförsamlingarna (större frihet när man var självägande). Före Gustav III:s hade man dessutom både tredjedag och fjärdedag påsk och tredjedag påsk var populär som vigseldag. Jag ska se om jag kan rota fram några gamla excelark med data om detta.

    • Åh tack! Det vore jättesnällt! Det där med halvårskontrakten är spännande! Har hittat en lite butter förordning från 1780talet då överståthållaren beklagar sig över halvårskontrakten folk använder sig av men som egentligen inte är tillåtna även om alla tycks tro det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s