Patriarkalism – vad är det egentligen? (Harnesk vs Pleijel)

Jag skriver ju som bekant min uppsats om 1700-talets tjänare. Man kan då också säga att jag, på sätt och vis, skriver min uppsats om patriarkalismen.
En tjänares ställning i ett hushåll anses på många sätt vara som ett barns. Husbonden är en fadersfigur för alla i hushållet.

Att det tidigmoderna Sverige – och hela övriga Europa – var ett patriarkalt samhälle är lite av en självklarhet bland historiker. Men det är för den sakens skull inte helt tydligt hur man sa definiera patriarkalismen.
Av en lycklig händelse hittade jag en debatt om just det i Historisk tidskrift åren 1896 och 1987. Den står mellan å ena sidan Börje Harnesk, som ännu inte disputerad med sin avhandling ”Legofolk” i Umeå och å andra sidan Hilding Pleijel, gammal och vid den här tidpunkten både snart död och mycket känd Kyrkohistoriker i Lund.

Hustavlans Värld
Hilding Pleijel har gjort sin karriär på forskning om Hustavlan. Hustavlan är en uppsättning korta bibelcitat om förhållningsrelger som predikades flitigt under hela den tidigmoderna epoken. Olika förhållningsregler och plikter gällde för män och kvinnor, fäder och söner, döttrar och tjänare etc. Denna hustavlans värld har Pleijel som nyckel för att förstå patriarkalismen. Den innebar att det fanns tre ”stånd” (Inte att förväxlas med de fyra stånden i den svenska riksdagen). Det första var det kyrkliga ståndet uppdelat mellan präst och åhörare, det andra det politiska uppdelat mellan kung och undersåte och det tredje var det mellan husbonde och husfolk.

Dessa tre stånd innebar att det var möjligt att vara överordnad i det ena men underordnad i det andra. Kungen var exempelvis visserligen i topp i det politiska stånden och i sitt eget hushåll, men i kyrkan var han bara en åhörare som prästen kunde läxa upp. (Något som ju ger prästen en mycket stark maktposition, något som jag i andra sammanhang skrivit om här).

Pleijel skriver att Hustavlan var den ideologi som tydligt präglat hela tänkandet fram till 1800-talet. Prästerna predikade den ofta om söndagarna i alla församlingar och de flesta i Sverige bör ha varit medvetna om dess innebörd.

Föränderliga Patriarkalism
Harnesk däremot har såklart både en annan ståndpunkt och en annan utgångspunkt. Han summerar sin Pleijelkritik med: ” Det bevis som anförs från kyrkohistoriskt håll för att Hustavlans patriarkalism behärskade vardagslivet i hushållen, från koja till slott, syftar framför allt på att prästerna predikade om Hustavlan varje söndag. Men vi vet inte hur detta uppfattades och tillämpades av åhörarna. Prästerna fördömde tex. tidigt det norrländska nattfrieriet men det levde ändå kvar långt in på 1800-talets andra hälft”

Harneks ger sig ut för att definiera vad som egentligen krävs för att en relation ska vara patriarkal. Han sätter upp tre kriterier:
1. Den ska baseras på olikhet. Någon är över ordnad någon annan.
2. Den ska ha ömsesidiga åttaganden från båda parterna
3.  Patriarkalismen måste kunna göra anspråk på rätten att ingipa parternas hela sociala liv, och inte inskränka sig till att gälla enbart deras oller som arbetsgivare respektive löntagare.

Men den politiska debatten, konstaterar Harnesk, domineras inte alls av ovanstående värderingar för ens bortåt slutet av 1700-talet. Lagstadningen innan har närmast formen av ett ensidigt förföljande av de landlösa där statsmaktens enda redskap för att skapa ordning och reda och förse jordbruken med den arbetskraft de tror sig behöva är tvång, böter och piska.

Själva begreppet patriarkalism myntas också först på 1800-talet under debatter mellan å ena sidan liberaler, som vill se allt som individuellt teckande kontrakt, å andra sidan konservativa som vill bevara/återgå till den tidigare tvångspolitiken och å tredje sidan någon form av mittenposition som betonar det patriarkala, det ömsesidiga åttagandet att vara goda och trogna varandra.

Han skriver: ”Det är alltså mycket som talar för att patriarkalismen, som vi idag uppfattar den, och vars blomstringstid vi mer eller mindre underförstått förlägger till de allra äldsta tiderna, egentligen utvecklades till att bli en betydelsefull ideologi först vid årtiondena runt sekelskiftet 1800”

Jag lutar i sådana fall åt att kalla den ideologi som föregick patriarkalismen för för-patriarkalism.
Frågan kvarstår ju dock: Hur såg patriarkala och förpatriarkala ideologier ut i praktiken?

Det är något Harnesk har studerat på landsbygden, och som jag snart tänkte skriva något om på den här bloggen. Dessutom är det något jag tänker ägna min uppsats åt, fast då i stadsmiljö.

Annonser

6 thoughts on “Patriarkalism – vad är det egentligen? (Harnesk vs Pleijel)

  1. Jag håller inte med om Harnesks kriterium. Det tredje känns väldigt snävt anpassat till det han vill studera, tjänare i slutet av artonhundratalet och det är därför han endast ser det där. Räcker inte med att man specificerar relationens ömsesidiga förpliktelser? De överordnade ska skydda och tukta, de underordnade ska vörda och lyda. Innehållet spelar roll, det är vörda och tukta som skiljer detta från patron-klient.

    Man kan annars rikta in sig på användandet av fader-barn symbolik. Detta kommer nog göra att man hittar samma förpliktelser, men undersökningen blir annorlunda. Jag tror att man kan se den överallt i kommunikationen medan överhet och menighet och därmed i ideologin.

    Båda dessa sätt finner patriarkalism gott och väl före slutet av sjuttonhundratalet. Den är central för svensk politik genom att bönderna underkastar sig kungamakten mot adeln under Vasatid och framåt. I interaktionsperspektivet ser man förpliktelserna på överheten, i konfliktperspektiv ser man förpliktelserna på menigheten.

    • Fast det som genomgriper hela relationen finns ju också i tex. godsägare-torpare. Finns inte det med så blir ju tex. allt lönearbete patriarkalism eftersom det både innehåller över och underordning (arbetsgivare och tagare) och ömsesidiga åttaganden.

  2. Patriarkalismen i praktiken, underkastelse eller motstånd? | Borenbuff

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s