Patriarkalismen i praktiken, underkastelse eller motstånd?

Igår skrev jag om Patriarkalismen i teorin, ett referat av en debatt mellan Börje Harnesk och Hildning Pleijel. Kan läsas här
Idag ska jag försöka summera vad Harnesk skriver om patriarkalismen i praktiken.

Så underkastade sig tjänarna sina husbönder? Fungerade det patriarkala systemet?
Nej, inte alls. Såklart. Det betyder självklart inte att den patriarkala ideologin och systemet inte fanns i praktiken. Men det innebär att människor som drabbades av det verkar ha kämpat emot så gott de kunnat.

Börje Harnesk inriktar sig framför allt på tjänare. Ofta syns, i tidigmodern tid såväl som bland moderna historiker, idén om tjänare varit att det inte är en egen klass utan snarare något som de flesta människor är under en period av sitt liv innan de får tillträda sin egen gård.

Men om man tittar på, som Harnesk gör, den norrländska landsbygden står det klart att de flesta drängar inte hade någon gård att ärva. Gårdens arvtagare stannade sannolikt hemma medan de andra bröderna fick tjäna. Det skapade en social hierarki mellan bönder och drängar.

Därmed visste alla grannar att en bondson som tjänade som dräng hade ovissa framtidsutsikter. Naturligtvis fanns fortfarande chansen för en dräng att komma över en gård genom äktenskap, tursamma dödsfall i brödraskaran eller genom köp. Men för en som tvingades ut som dräng var detta ännu något högst osäkert och risken att för resten av livet behöva leva på lönearbete som dräng, torpare eller båtsman var högst reell.

Samtidigt som många alltså var fast i att vara tjänare i Norrland så dominerades området fortfarande av en bondekultur. Frihet och oberoende värderades högt medan tjänarna, drängar och pigor, som själva hade dessa värderingar men inte kunde uppfylla dess ideal blev ytterst motvilliga till att gå i tjänst, även om det var tvunget efter lagen.

Man tog ut lov när man inte fick (vissa var borta månader för att sköta ”egna ärenden”) och man bedrev egen handel vid sidan av med varor som exporterades ner till Stockholm.

Motviljan mot att ta årstjänst (som man var tvungen till som egendomslös enligt lag) verkar ha gått så långt som att det i många fall likställdes med ett slaveri. Ibland tog man istället halvårstjänst, alltså att man bara arbetade under sommarhalvåret då skörden drev upp lönerna över den lagstadgade maxgränsen, eller så slog man sig fram på enskilda arbeten allt eftersom.

När lönerna för drängar och pigor gick upp valde man inte att arbeta mer för att tjäna mer, som man skulle göra idag. Istället såg man de som ett tillfälle till oberoende då man kunde arbeta mindre för att tjäna sitt uppehälle. Helt motvals mot dagens ekonomiska idiom.

Även ensamstående kvinnor med barn, som borde vara intresserade av en trygg försörjning, valde hellre att försörja sig på enskilda dagsverken än att ta upp årstjänst. Ändå försökte ofta hemmansägare tvinga in dem i årstjänst (vilket var möjligt med dåvarande lag, som man kan läsa lite om här och här).
Harnesk: ”Men de här kvinnorna gjorde motstånd mot försöken att tvinga in dem i en ofri årstjänst som pigor. Det ansågs på något sätt som deklasserande och de föredrog i stället att leva ‘godagar efter eget behag’ även om det innebar att de fick ‘svälta om vintern’.

Bland människorna ute på landsbygden verkar alltså finnas en stark motvilja mot att underordna sig och binda sig trots den på högre nivåer förhärskande patriarkala ideologin (som visserligen var under förändring, men ändå). Harnesk skriver att ”Motståndet hämtade sin styrka i de speciella sociala och kulturella strukturerna”

Men detta är på den norrländska landsbygden. Den är glest befolkad, vilket kan ge svagt genomslag för lagarna men kanske större för de individuela husbönderna.
Själv ska jag studera ungefär samma sak i Stockholm. Lagen är närmre, men å andra sidan är Stockholm ett myller av människor där det kanske är lättare att försvinna i slummen och massan.
Eller som man sa på medeltiden: Stadsluft gör en fri.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s