När Uppsala universitet var insvept i stanken av ruttnande människokroppar

Jag påminns hela tiden om stankens historiska betydelse. Framför allt likstanken.

Idag har jag varit på ett seminarium om ”Objects and Materiality” med ett gäng studenter från London i Gustavianum.

Gustavianum är den gamla universitetsbyggnaden i Uppsala, byggd första halvan av 1600-talet. Självklart passade vi under pausen på att ta ett gruppfoto i den anatomiska teatern.

Den anatomiska teatern är kupolen placerad längst upp på Gustavianum, byggd lite senare på 1600-talet. Den är formad som en amfiteater där studenterna står i trånga bänkrader och tittar ned på ett bord i mitten där man utförde obduktioner på människokroppar. Helt enkelt en lärosal för läkarstudenter.

När jag stod där nu i december slog det mig hur kallt det var. Våra andedräkter immade och man frös om fingrarna. Dessutom var det mörkt. Jag tänkte på den tid då man stod där i kylan och långsamt lät andedräkterna värma upp lokalen till ett tillstånd av fuktig syrelöshet medan professorn stod och karvade i en halvt frusen människokropp.

Image

Gustavianum med den anatomiska teatern på toppen, sett från Domkyrkans entré

Men värre måste det varit på sommaren. Fram till 1797 låg Uppsalas kyrkogård precis utanför dörren till Gustavianum. Kropparna begravdes grunt och det förekommer upprepade klagomål om både den likstank som plågade hela kvarteret under rötmånaden men också att kropparna begravdes så grunt att regnet ibland sköljde av det tunna jordlagret, blottade kroppsdelar som sedan vilda hundar flockade sig dit för att äta på.

Det var alltså förbi den här kyrkogården man passerade för att komma in i universitetshuset, upp till toppen för att sedan bevittna obduktioner i den berömda anatomiska teatern. Om jag inte missminner mig så var det inte heller ovanligt med nyfikna besökare som gick dit för att titta också, som en sorts underhållning – ett folknöje.

1600-talet med sin förgänglighetsestetik och nyvakna nyfikenhet på vetenskapen är sannerligen det kanske mest skräckromantiska århundradet.

Förresten: Idag är Gustavianum främst ett museum.  Det är verkligen värt ett besök, inte minst eftersom det är gratis för studenter vid Uppsala Universitet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s