Är mitt undersökningsområde en hög med aska? Om Mantalslängder och att halva Söder verkar ha brunnit ned 1760

Återigen har uppsatsarbetet tagit en oväntad sväng.
Om det är bra eller dåligt vet jag inte än.

För ögonblicket går jag igenom mantalslängderna för 1760. Hitills har jag fokuserat på området Maria västra Som motsvarar på ett ungefär själva Mariaberget och längs med kusten bort till Hornstull i en långsmal remsa. (Övriga delen av västra Södermalm kallas Maria Inre).

Mantalslängderna är skattelängder. Spontant kan tyckas att det inte borde vara världens mest upphetsande källmaterial, såvida man inte är den gråaste av socialdemokrater eller den blåaste av moderater. Men faktum är att det är mycket hjälpsamma.

I Skattelängderna står man inte skriven som person, utan efter hushåll – det tidigmoderna samhällets minste beståndsdel.
Eftersom hushåll och företag är ungefär samma sak (en skomakare arbetar med sina lärlingar och gesäller i verkstaden som ligger i hemmet) är mantalslängderna ett fantastiskt material för att få en inventering på vilka som arbetade var och hur gamla de var. Samt var man bodde såklart.

Nu när jag började grotta i Mantalslängderna fick jag dock en överraskning. Nästan halva Maria västra verkar vara nedbränt i en storbrand. I stora stycken ser längden ut såhär:

HusNr21/22
Bagareänkan Maria Ottos hus avbränt

HusNr23
Hökaren Johan Wychs hus avbränt

Husnr24
Bagaremästaren Joachim Tillanders hus avbränt

HusNr25
Kryddkrämaren Johan Fårrstens hus avbränt

HusNr 26
Jernkrämareänkan Margareta Westermans hus avbränt

De områden som verkar ha kommit undan lågorna verkar främst vara de som ligger i området runt Hornstull, där var bebyggelsen glesare. Lite stugor här och var, ett par större hus och bruk, bland annat en pipfabrik.

Det här kan vara en bra sak för uppsatsen. Det kan också, uppenbarligen, vara en väldigt dålig sak.

För det första måste jag såklart ta hänsyn till den här branden och de påföljande bostadsproblemen många, framför allt fattigare, måste haft i övrig statistik om födslar och dödslar och vigslar och allt vad det är.

Men för det andra kan det här vara en styrka. Eftersom bränder inte var ovanliga i 1700-talets städer finns det absolut skäl att studera hur tjänarsystemet klarar sig i perioden efter en brand. Det kan till och med vara bättre, eftersom de patriarkala relationerna och klassskillnaderna så att säga stresstestas och kanske kommer till tydligare utryck under pressade förhållanden.

Problemet som kan uppkomma är ju dock uppenbart – nämligen att hela övriga delen av det tätbebyggda Maria Inre också har brunnit ned. I sådana fall kommer jag enbart sitta med en hög aska och ett par stugor i stadens utkant som mitt undersökningsområde.

Men förhoppningsvis, och jag tror mig ha skäl att vara hoppfull, finns det gott om kvarter längs Götgatan (som fanns då och finns idag i på samma plats) som fortfarande står, fyllt med medelklasshushåll att analysera. Då kan det glesbefolkade området få representera ett typområde och det vid götgatan ett annat.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s