Tjänarens fysiska plats i samhället (bänkböcker)

Sitter i skrivande stund på stadsarkivet i Stockholm. Jag har ägnat de senaste dagarna åt att gå igenom bänklängderna för Katarina och Klara församling i mitten av 1700-talet (i Stockholm). Maria Magdalena, där jag brukar hämta mitt material, hade inte några bevarade bänklängder så jag fick komplettera på annat håll.

Frågan jag ställer mig är vilken plats tjänarna hade i samhällsordningen. Detta kan manifestera sig rent fysiskt. 1700-talet är fortfarande ett paradsamhälle, även om detta håller på att förändras. Tornerspel, parader, processioner visar samhällsordningen fysiskt. De med högst rang går först, med dyrast kläder. Jag antar att det var liknande i kyrkan. I kyrkoarkivens bänkböcker kan man se vem som har hyrt vilken bänk i kyrkan.
Frågan är såklart då var tjänarna sitter i kyrkan. Är det med sina husbönder? Eller har husbönderna hyrt en plats för sina tjänare? Eller betalar tjänarna själva? Sitter de tillsammans med gesäller, sjömän och timmermän eller sitter alla pigor och drängar i en hög för sig själva, avskärmade från den övriga delen av den arbetande befolkningen?

Svaret är tyvärr inte helt tydligt. Bänkböckerna är tjocka och lite svåröverskådliga.

image

Katarinas bänklängd. Tjock bok.

Man kan i alla fall skissa lite generella drag. Längst fram i varje ”kvarter” (samling bänkar) sitter det människor ur medelklassen (men minns att medelklass på 1700-talet betydde mer än det gör idag). Där finner vi fabrikörer, perukmakare och Kapveridekaptener. Lite längre bak sitter Tygvävarna, en och annan järnbärare, styrmän etc.

image

Katarinas bänklängd igen. Här ser vi bland annat (nedifrån) en Fänrik och en Kapverdiekapten

På kvinnosidan ser det i allt väsentligt lika dant ut, fast det står ”Tygvävarens hustru” istället för ”tygvävaren”.

Längst bak finns ofta ett antal outhyrda bänkar. Jag förmodar att det var där många tjänare satt.
Men vissa husbönder valde att hyra hela bänkrader bland bänkarna längst bak, så att deras tjänare satt där samlade. Visserligen inte tillsammans med husbonden, men fortfarande samlade inom hushållet. De flesta tjänare verkar dock inte behöva sitta på den bänk husbonden hyrt åt dem.

Vissa hyrde också egna bänkar. Några på de finare raderna, fast det är ovanligt. De flesta på de ”klapp eller fällbänkar” som fanns i alla fall i Katarina kyrka. Där sitter de, till synes män och kvinnor blandat (till skillnad från de övriga bänkarna där man satt könsseparerat), änkor, sjömän, pigor och tygvävare, en och annan timmer man, etc.

Ett fåtal, som slaktardrängar och framför allt betjänter satt på bänkrader lite längre fram, uppblandade med medelklassen.

På det hela taget ger det en ganska bra bild om vilken position tjänaren hade i 1700-tals samhället. Oturligt nog är det inte en särskilt entydig bild – men det avspeglar nog verkligheten ganska väl.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s