Ryska Revolutionen: Om Personkult och varför Putin inte är demokrat

Fortsätter med läseanteckningar från Interpreting the Russian Revolution. De två tidigare finns här och här.

Ryssland verkar aldrig riktigt kunna bli demokratiskt. Landet har gått från Ivan den förskräcklige på 1500-talet, till Stalin på 1900-talet och Putin på 2000-talet. (Vän av ordning kanske vill lyfta rösten nu och påpeka att det ändå finns grader i helvetet, och det är ju sant! Men låtom oss bortse från det en stund).

Det ligger nära till hands att skylla den ryska despotin på ett underutvecklat politiskt system eller tänkande. Så var det i alla fall i hög utsträckning för revolutionärerna i den ryska revolutionen. De själva, socialistintelligentian, var skolade i marxistiska begrepp, en västerländsk politisk diskurs. Stora delar av folket, framför allt på landsbygden, var å andra sidan kvar i en mycket äldre föreställningsvärd.

Staten och Tsaren var för många samma sak. Så när Tsaren störtats och soldater skulle svära trohet till den nya regeringen och kyssa fanan var det många som vägrade, eftersom de associerade själva staten till Tsarriket. Vissa sa att de ville ha en ”republik utan stat” och menade en stat utan tsar.

Andra uttryckte att de ville ha en republik, precis som i England (som ju är en monarki) där man valde tsaren. Vissa ville välja en president och svarade på frågan om vem de i sådana fall skulle rösta på: ”Tsaren”.

Makten, staten och personen var för många så intimt förknippade att vägen var öppen för en karaktär som skulle ersätta tsaren, med ledarkult och allt. Under tiden mellan Februarirevolutionen och Oktoberrevolutionen var den mannen Kerenskij.

Kerenskij ståendes framför soldater med handen över bröstet. Vissa sa att han försökte efterlikna Napoleon, andra skämtade att han slitit ut armen efter att ha skakat hand med för många.

Kerenskij var först justitieminister och sedan regeringschef i den provisoriska regeringen och alltid regeringens mäktigaste politiker som gjorde sin karriär på att kunna medla och stå över de två grälande parterna – socialisterna och de borgerliga. Hans stil var teatralisk, känslosam, personlig. Han pratade med alla på lika villkor, klädde sig i enkla kostymer och behandlades som en stort politisk konstnär. Medaljer med hans ansikte spreds. När han senare även blev överbefälhavare klädda han sig i en enkel uniform (Som sedan blev mode bland övriga revolutionärer, spred sig till Kina där även Mao antog modet och på så vis gav upphov till Mao-Pyjamasen) och soldater kysste marken framför honom.

Men när krigets motgångar fortsatte minskade hans popularitet. Höger och vänstersidan gled längre ifrån varandra och Kerenskij sågs inte längre som en enande kraft utan kanske snarare som en förrädare – av båda sidor.

Alternativen var två. Å ena sidan Lenin, Bolsjevikernas ledare. Även om Lenin inte var särskilt karismatisk så hade han en så fullständig kontroll över sitt parti att ”Bolsjevik” egentligen var det samma som att vara en anhängare till Lenin, på samma sätt som att ”Mensjevik” i grunden var att ogilla Lenin.

Lenin

Lenin. Tillskillnad från Kerenskij och Kornilov hade Lenin en look ungefär som en kontorist. Kostymen hand anlände till Ryssland i 1917 var för övrigt köpt på PUB i Stockholm.

Det andra, mer konservativa var Kornilov. Kornilov var son till en kosackbonde och sågs således som legitim ur revolutionärt perspektiv, men var nära knuten till armén. Under kriget hade han avancerat till Generallöjtnant efter att ha genomfört flera bravader, bland annat att fly från krigsfångeläger i Österrike-Ungern tillbaka till Ryssland. Han omgav sig med en livvakt av turkiska krigare och odlade någon form av kult av hjältemodet. Han sågs som högerns hopp i opposition till Kerenskij och Lenin.  I september 1917 försökte han sig också på en kupp. Det började med att han marscherade med sina trupper mot Petrograd för att ta makten men blev stoppad av ett stort uppbåd av arbetare och sattes i arrest. (Senare anslöt han sig till den vita sidan under ryska inbördeskriget och blev dödad av röda trupper 1918).

220px-Kornilov_1917

Kornilov bärs som en hjälte på soldaters axlar 1917.

Den här ledarkulten, som alltså gjorde en övergång från att vara handla om tsaren till att röra Kerenskij som sedan blev den kult som var kring ledarna i Sovjetunionen var alltså inget specifikt kommunistiskt, kanske snarare specifikt ryskt.

Som jag skrev innan ligger det nära till hands att tänka att det handlar om bristande politisk utveckling. Men jag tror att det kan ha andra, snårigare, förklaringar. Ta till exempel ordet demokrati:

Under revolutionsåret var alla i Ryssland demokrater, men demokrati användes på ett helt annat sätt i Ryssland. Med demokrati ansåg man, från ”folkets” håll en sorts social demokrati, ett styrelseskick där alla var jämlika, alla fick mat för dagen, alla fick välstånd och stod emot Bourgeoisien, som var dess motsats, där kapitalister förtryckte arbetarna och bönderna. Ett av demokratiens kärntecken var alltså för många att överklassen inte fick vara med och bestämma. Den västerländska demokratin där alla (åtminstone formellt) har lika mycket makt skulle alltså inte uppfyllt kraven för det man uppfattade som demokrati på gatan en Petrograd 1917.

För att dra en parallell till dagens Ryssland så har jag läst att ryssar anser den västerländska parlamentariska demokratin som opassande i Ryssland. Istället har dessa (och om de är i majoritet i Ryssland eller inte vet jag inte) att Ryssland har sin egen, unikt ryska, form av demokrati som under en period lanserades som ”Supreme Democracy”, även fast det ser ut som något som i Sverige kort och gott skulle kallas för en korrupt demokrati.

Kanske, jag är inte säker men kanske, är det så att Ryssland har en egen tradition av politiskt tänkande som är svårt för Väst-européer att ta sig till, eftersom dess terminologi är så lik vår, men dess innebörd ofta främmande.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s