Revolution är borgerligt!

Hade idag det första seminariet på kursen Revolution, Kultur och Samhällsliv som redan tidigare genererat ett par blogginlägg här. Det vi pratade om var hur man egentligen ska definiera en revolution och jag tror att jag hade lite av en epifani.

Både den industriella och neolitiska förändringen brukar kallas revolution, tillsammans med den franska och ryska revolutionen. Hur går det ihop? Någon på seminariet undrade varför alla medeltidens bonderevolter aldrig utvecklades till revolutioner.

Jag tror att det gemensamma för det vi idag kallar revolutioner är att de är grunden i vårat samhälle idag. Den engelska revolutionen (som kanske egentligen är ett inbördeskrig) på 1600-talet lade grunden till parlamentarismen medan den franska revolutionen 100 år senare introducerade demokratin. Den ryska revolutionen avslutningsvis förebådar välfärdssamhället.

Även om vi i stor utsträckning idag tar avstånd från revolutionernas efterverkningar brukar vi se sympatiskt på deras orsak. Men det finns många händelser som vi osynliggör och stämplar som annat än revolutioner. Exempelvis räknas varken Mussolinis kupp i Italien på 1920-talet som revolution eller munken Savonarolas övertagande av makten i Florens på 1400-talet som revolutioner. I Savonarolas fall har det till och med kallats för ”medeltidens hämnd på renässansen” även fast maktövertagandet hade allt som kännetecknar en revolution: Upprörda folkmassor, nya ideal, nytt bildspråk, nytt statsskick. Men Savonarola kan inte räknas in i ett framåtskridande mot dagens samhälle och sorteras därför som annat än revolutionär.  På samma sätt kategoriseras de sicilianska 1800-talsbönder som gjorde revolt mot den nyinförda demokratin till förmån för en gammaldags enväldig härskare för revolt, resning eller uppror men inte för revolution.

Medeltiden var säkerligen mer fylld av revolutioner än den tidigmoderna tidens maktfullkomliga och repressiva stater, det är bara det att vi inte vill se dessa som revolutioner.

Men den Industriella revolutionen och den Neolitiska revolutionen kallas ofta för revolutioner. Inte för att de i sig har så mycket gemensamt med exempelvis den franska men för att de liksom andra revolutioner introducerat en grundbult i vårt samhälle. Den Neolitiska revolutionen gjorde människan bofast och skapade sociala klyftor medan den Industriella skapade människan som en ekonomiskt tänkande varelse, en rationell aktör på en marknad.

Det vi idag betraktar som revolutioner är det som bidragit med grundläggande delar i dagens parlamentaristiska kapitalistiska samhälle medan de som velat något annat, de som protesterat och också ibland lyckats kastas på historiens skräphög som bakåtsträvare eller mörkermän(/kvinnor). Den Industriella revolutionen ses som en framgångssaga (även om den omedelbara effekten för flertalet nog blev att man fick en lägre levnadsstandard, ökad otrygghet och jävligare arbetsvillkor) medan Game Changers som Wallstreetcraschen 1929 eller digerdöden på 1350-talet enbart ses som tragedier, vilket förvisso är sant men de var också  händelser som fundamentalt och oåterkalleligt ändrade sättet vi ser på samhället och hur vi förhåller oss till varandra men passar inte in i ett modernt narrativ om att just vår samhällsform är i ständigt stigande mot ljuset, framsteget och rationaliteten.

Revolution, som vi använder begreppet idag, är borgerligt.