Kvinnan, hemmet och arbetet under tidigmodern tid

Vilka kvinnor är det vi får se i den populärkultur som utspelar sig i tidig eller förmodern tid? Överlag är det två kvinnor: Överklasskvinnan som lever ett skyddat liv strängt instängd i hemmet eller horan, som visserligen kan ta sig större friheter i och med att hon redan står utanför samhället men som ju knappast har någon jämställd plats i det. Då och då framträder också en eller annan hustru till någon man av folket. Ofta är hennes liv begränsat till att städa, diska, ta hand om barn och vara på samma gång morsa som uppasserska. Och det är förstås inte alls representativt för den svunna verkligheten.

Jag tror att en av svårigheterna med att förstå kvinnans plats i samhället innan den industriella revolutionen har att göra med att vi tänker att familjen för de för- och tidigmoderna människorna skulle vara samma sak som den är idag. Och det var den förstås inte alls.

För om vi ska förstå det tidigmoderna samhället (och jag tror att det jag skriver nedan också är sant för samhällen i Europa innan den tidigmoderna epoken) måste vi glömma den moderna dikotomin mellan hemmet: där man vilar, äter och uppfostrar sina barn, och det offentliga: där man arbetar, gör karriär, bedriver politik.

Det tidigmoderna samhället var organiserat i hushåll. Hushåll är å ena sidan det vi idag skulle kunna se som en familj. Där bodde oftast ett gift par som var hushållets överhuvuden och under dem fanns deras barn. Men hushållet kan också ses som ett företag. Utan hushåll kunde man inte bedriva någon form av näring och utan någon form av näring kunde man heller inte starta en familj. De som inte hade möjligheten att skaffa ett eget hushåll arbetade som tjänare hos andra, och tjänare i det här fallet innefattar allt från specialiserad yrkeskunskap till köksa och tvätterska. Rent juridiskt och mentalt förstod man tjänarnas roll som inhyrda barn i hushållet. (Detta innebar att de första fabriksägarna i Stockholm rent juridiskt sätt har enorma hushåll med vansinniga mängder tjänare, men i verkligheten rör det sig om fabriksarbetare som säljer sitt arbete under begränsade tider om dagen, en ganska ny form av anställning).

Så när kvinnan (alltså i det här fallet hustrun) var knuten till hushållet, där man alltså både arbetade och levde, under den tidigmoderna tiden (på samma sätt som hennes man var) så innebär det inte att hennes roll förminskades till att bara vara uppassare på sin make. Snarare kan hennes roll kanske bäst jämföras med en sorts vice-chef (det var ju trots allt en patriarkal tid). Att vara en gift kvinna innebar därmed ett stort ansvar för familjeföretaget (i någon mån var alla egenföretagare) och det var ofta kvinnan som var ansvarig för försäljningen medan mannen var ansvarig för produktionen.

I Stockholm under 1700-talet fanns till exempel ett par, där maken arbetade med att fånga fisk utanför staden. Att fånga fisken var en heltidssyssla och det var hans fru som innehade privilegiet på att gå runt i staden och sälja fisken. Tillsammans var de två sidor på samma mynt, två nödvändiga delar i en affärsverksamhet. Hennes roll i relationen var inte inskränkt till att vara en i allt underordnad part (även om hon såklart skulle lyda sin make, etcetera) utan var bemyndigad till att sluta avtal och göra för hushållet avgörande affärer.

Ett annat exempel på hushållslogiken är Sten Sture den yngres fru Kristina Gyllenstierna. När Sten Sture själv, som har fått uppgiften att försvara Stockholm, är ute och härjar annorstädes när dansken kommer så blir det Kristina Gyllenstiernas uppgift att leda försvaret av Stockholm, det är ju trots allt till Sten Stures hushåll uppgiften har gått!

Ibland pratar man idag om kvinnor i det förflutna som om deras kroppar skulle varit någon form av handelsvara mellan män i och med äktenskap. Och visserligen är det kanske sant att det var färre för några hundra år sedan som gifte sig av kärlek, men jag tror att det snarare bör förstås som att det var viktigt att hitta en partner som man kunde göra affärer tillsammans med, någon som kunde medföra nyttiga kunskaper för det framtida familjeföretaget. Exempelvis har studier visar att pigor som arbetat hos hantverkare var mer eftertraktade som fruar i vissa grupper eftersom pigor (tvärt emot vad man förleds till att tro av yrkestiteln) under sin tid hos hantverkaren själva var involverade i produktionen. För någon som aspirerade på att bli till exempelvis urmakare var det såklart oerhört fördelaktigt att gifta sig och dela företaget med en fru som själv var insatt i urmakeri.

Med det sagt så var, återigen, självklart den tidigmoderna tiden patriarkal. Men kvinnan som instängd i hemmet, begränsad till städning, diskning och barnavård är på det hela taget en skapelse ur moderniteten och möjligtvis från överklassen under 1700-talet. När det gäller ”vanligt folk” så var kvinnorna nog så delaktiga på arbetsmarknaden.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s