Inspirerande och oinspirerande historia

Jag sitter på sängkanten och funderar på historiker som har inspirerat mig. Jag försöker hitta någon linje, något samband för att förstå mig själv och för att förstå vad jag egentligen vill med den här avhandlingen som jag blivit anställd för att skriva.

Jag kommer att tänka på att jag har en förkärlek för historiker med djärva teorier, sådana som gärna blir sönderhackade och kritiserade i efterhand men vars verk lyckas öppna nya forskningsfält eller etablera nya tolkningsramar, både för att man vågar hitta helt nya frågeställningar men också för att man vågar göra stora generaliserande anspråk på sina resultat.

Demografen John Hajnal till exempel. Hans teori om det europeiska äktenskapsmönstret har lagt grundstenen för all demografisk, familjehistorisk och mycket av den arbetslivshistoriska forskningen på den tidigmoderna tiden, och han gör detta genom att göra ett par relativt små demografiska undersökningar på ett par olika orter i västra Europa.

Efterföljande historiker har såklart undersökt demografin mer noggrant, poängterat att det inte är helt universellt, att det inte heller är konstant utan varierar med tiden etc. Men ändå, att Hajnal vågade ha så stora sanningsanspråk har lagt en grund som fortfarande håller.

Ett annat exempel, i ett helt annat historiskt fält, är Philippe Aries. Aries var från början amatörhistoriker men hans verk om barndomens historia och dödens historia i västerlandet har också etablerat helt nya forskningsfält. Han hävdade exempelvis att barndomen har en ganska kort historia, att barn ansågs vara ungefär som miniatyrvuxna, eller likvärdiga med djur beroende på åldern, fram till någon gång på 1600talet då man började skapa specifika barnkläder, måla barnporträtt och uppmärksamma eller ta till vara på barns specifika uttryck (som tex. bäbisspråk).

I efterhand har många nyanserat och till och med fastslagit att Aries hade fel, och det må vara hänt. Men ingen skulle nog ifrågasätta idag att både barndomen och döden har en historia. Återigen: att någon vågade ha stora anspråk med sina resultat har fört forskningen framåt.

Att det är en vetenskaplig välgärning att sådär kasta sig ut i nya fält och göra breda anspråk kanske låter som en självklarhet, men jag vill hävda att det finns en praxis som är annorlunda. Bland historier finns det en tendens (som inte gäller alla och inte gäller alltid) att istället för att ställa sina slutsatser i fokus snarare ställa sitt undersökta material i fokus.

Alltså att man istället för att säga ”Jag har visat hur fallocentrisk den svenska nationalitetsuppfattningen är och metoden har varit att analysera gurkans roll i folkhemet” så skriver man snarare ”Jag har tittat på gurkförsäljningen i Ångermanland 1971-1973 och analyserat den”. (Även om jag önskar att en sådan här studie fanns är den såklart påhittad).

Den första formuleringen kan inspirera, eller förarga. Den senare kan söva eller väcka intresse bland regionalhistoriskt intresserade grönsaksentusiaster.

Jag kan ha fel i detta, såklart. Dessutom borde jag för säkerhets skull erkänna att det jag själv skrivit inom historia hittills också har en tendens att ta fasta på vad det är jag analyserat än på vad jag kommit fram till.  Men jag kan ju försöka bättra mig och jag kan ju skriva denna text så att någon annan klokare person kan kommentera och berätta för mig att jag har fel.

Annonser

2 thoughts on “Inspirerande och oinspirerande historia

  1. Gurkstudien låter som att den har potential. Bland modernhistoriker förstås, inte såna som vi.
    Själv tror jag att de som inspirerat mig mest är Christer Winberg, Christopher Hill, Linda M Scott (Fresh Lipstick: Redressing Fashion and feminism) och Ulinka Rublack är de som inspirerat mig mest. Och så Marx förstås.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s