Tjänstefolksproblemet (1) – Eller en sågning av min egen masteruppsats

Jag tror att jag har hittat ett bra standardsvar på frågan: ”Vad ska du forska om?”. Det korta, och någorlunda lättsamma svaret, är att jag skrev min masteruppsats om tjänstefolk i Stockholm under 1700-talet, men att jag aldrig riktigt lyckades hitta en bra definition på vad tjänstefolk egentligen är. Så därför tänkte jag ägna min avhandling åt den frågan.

Så för att på något sätt påbörja tankearbetet så tänkte jag börja med att skriva lite om hur fel jag gjorde när jag skrev min masteruppsats.

Jag tror att oklarheten för mig inför hur man ska definiera vem som är en tjänare i källmaterialet och vem som inte är det kom sig av att jag tittade på källmaterial från en stad och att de flesta större teoriförklaringar till vad en tjänare är har tittat på material från landsbygden. På landsbygden blir avgränsningen enkel att göra. Alla som inte är direkt familj till den som besitter gården men som bor där ändå kan mer eller mindre antas vara tjänare. Antagligen är det så att de människor vars sysselsättning tänjer eller problematiserar tjänstefolkskategorins avgränsning är så få att det inte är ett större problem att räkna bort dem.

Men när man tittar på en stad under den tidigmoderna tiden är den grupp som tänjer tjänstefolkskategorins gränser snarast i majoritet. På vilka kriterier ska man då göra sin avgränsning om man skriver om tjänstefolk som en kategori?

Gesäller och lärlingar

Jag själv började med att exkludera gesäller och lärlingar i hantverkarhushållen. Jag resonerade att dessa, även om de förvisso vad tjänstefolk till sin husbonde i någon bemärkelse, tillhörde skråväsendet. Det finns dock tre problem med det valet.

  • Om man exkluderar hantverkarnas gesäller så måste man förhålla sig till andra yrkesutövares tjänstefolk men som inte var reglerade i skråverksamhet. Ska dessa räknas med eller inte? Det är underligt att räkna med bryggeridrängar och bodbetjänter men inte gesäller. Å andra sidan, om man räknar bort även andra yrkesutövares tjänstefolk så räknar man både bort majoriteten av alla stadens tjänare samtidigt som man drabbas av eländet i att hitta på hur man tydligt ska definiera vem som är yrkesutövande tjänare och vem som inte är det.
  • Ett annat problem med att exkludera gesäller och lärlingar är att det inte är helt tydligt vem som egentligen gjorde vad i det tidigmoderna hushållet. Det finns exempelvis belägg för att pigor jobbade tillsammans med gesäller i produktionen på likvärdiga villkor. Varför skulle då pigor vara tjänstefolk och gesällerna inte vara det?
  • Om man inte räknar med hantverkarnas tjänstefolk missar man en stor del av tjänarinstitutionen. Man förlorar alltså tillfället till att undersöka den som helhet.

Domestic Servants?

En annan avgränsning som jag försökte göra i min masteruppsats, men som jag sedan faktiskt lät bli, är att undersöka domestic servants i stället för tjänare i allmänhet. Inom den engelskspråkiga kulturhistorien skulle jag nog säga att detta är snarare regel än undantag. Men det fungerar dåligt i Sverige (och jag skulle nog vilja påstå att det fungerar dåligt i andra länder också). Varför?

  • För det första måste man bestämma sig för vad domestic servants egentligen betyder. Menar man tjänare som bor hos sin husbonde och därmed är domestic eller är det att de verkar i en sfär som är domestic?
  • Om man menar tjänare som bor hos sin husbonde har man förvisso täckt in merparten av allt tjänstefolk (men inte alla) men då blir begreppet inte särskilt värdefullt.
  • Om man å andra sidan menar att deras arbete sker i en huslig sfär tror jag att man tänker anakronistiskt, i alla fall om man undersöker den tidigmoderna tiden. Världens uppdelning i offentliga och privata sfärer var ännu inte ett faktum, det mesta tjänstefolket agerade antagligen både innanför och utanför hushållet.

Tjänartitlar

En annan typ av avgränsning som jag försökte göra var att utgå från vissa titlar (alla hade någon form av titel på 1700-talet) som jag tänkte mig var ”tjänartitlar”. Om jag minns rätt utgick jag från ”Dräng”, ”Piga” och kanske i vissa fall också ”Jungfru” och ”Mamsell”.  Problemen hopar sig dock snabbt även med detta. De flesta titlar som vi idag kanske skulle tänka oss är kopplade till tjänstefolk är nämligen under den tidigmoderna tiden lika starkt (men inte enbart) kopplade till ogifta ungdomar. Så en piga kan vara någon som tjänstgör hos någon, men kan också vara en ogift kvinna från de lägre klasserna. Visserligen är det ofta så att pigor faktiskt också är någon form av tjänare (hur man nu definierar det) men det är inte alltid säkert. Jungfrur och mamseller å andra sidan kan vara tjänare ibland, men oftast inte. Det går helt enkelt inte att göra en sådan definition enbart genom att se någons titel.

 

Jag är inte klar med den här frågan än, jag måste kartlägga den mer. Men det här är en början och om mitt skrivande går som jag har tänkt kommer nästa inlägg att handla om hur andra historiker har gjort när de avgränsar tjänstefolkskategorin.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s